7 Uktar 1520
Svantes son — Sten Svantesson — fick, med sin högt uppsatta position i samhället, utan problem titeln som riksföreståndare snart efter sin fars bortgång. Sten, som kom att kallas Sten Sture den yngre, drar sällan jämnt med Uppsala Stifts ärkebiskop Gustav Trolle, och avsätter honom. Sten Sture går faktiskt så långt som att, genom riksdagen, beordra nedbränning av biskopsborgen där Gustav gömt sig. En av dem som röstade igenom beslutet var Hans Brask som här skrev den första brasklappen: ”härtill är jag nödd och tvungen”. Att bränna ner saker som tillhör kyrkan var, föga förvånande, inte populärt hos påven som bannlyser Sten. Det var Stens avsättande av en biskop, samt borgbränneri som ledde till att Kristian II (Kung Hans son) erövrade Stockholm och det blodbad som följde 1520.